Intervju Skrutt Magazine

En ny intervju hämtad från Skrutt Fanzine. Gjord av Peter Thorsson.


Linus från Anatomi-71 har besvarat ett gäng frågor från mig. Detta skedde i månadskiftet september-oktober 2015. En av Sveriges bästa känggrupper just nu?

Lite historia om gruppen?
Linus: Anatomi-71 bildades 1999 i Kristinehamn av Linus, Ulf och Pär, mest som ett sätt att fördriva tiden och distrahera sig från småstadsångest och allmän rastlöshet. Då var det mest ett oseriöst projekt; texterna var mer uppenbart trams, låtarna var små vansinnesexplosioner på max någon minut och vi använde trummaskin. Allteftersom folk började uppmärksamma vad vi höll på med, blev det mer av ett riktigt band. Putte kom med som trummis runt 2001 och det är väl det som är starten på dagens Anatomi-71. Sen dess har vi gjort fyra 12", en 7" och två stycken split 7" och ett gäng spelningar. Vi har väl blivit alltmer seriösa både vad gäller låt- som textskrivande, vilket jag förmodar beror på att vi blivit bättre på att spela och på att det känns onödigt att slarva när folk faktiskt bryr sig. Av anledningar vi inte behöver gå in på här så försvann tyvärr vår originalbasist Ulf nyligen från bandet, så nytillkommen på bas är Erik, a.k.a. Eken, Steken etc.

Berätta lite om varje medlem, ålder, jobb, familj, band före och band bredvid??
Linus: Vi är mellan 33-38 år gamla, alla bor i Göteborg utom Patrik som bor i hus i Skivarp. Alla har partners, Putte har en pitbull och Erik har två kids. Pär jobbar på lager och påtar med sin kolonistuga. Han har lirat med lite olika punkband, för tillfället är det väl Strul och Strålskadad som är aktiva. Jag, Linus arbetar som psykolog. Jag spelade tidigare med Nödslakt, men det ligger väl lite på is nu. Skriver och tecknar mycket. Repar sporadiskt med ett space/punkband som även Pär är med i. Patrik jobbar inom hemtjänsten. Har spelat i tusen band, däribland Burst, the Kolony, Decontrol och ENS  för att nämna några. För tillfället har han ett kängprojekt nere i Skåne vid namn Stupstock och spelar eventuellt fortfarande med ett italienskt grindband som heter Vatican City Syndrome. Erik jobbar på lager, kör moped och hänger på Markurells i Bellevue. Han är en asrå basist och har spelat i massa band, däribland Motörbreath, Portrait, Murdered cop med flera. Spelar även i Strul med Pär.

Jag kan höra mycket gammal hardcore som Anticimex, Shitlickers, hör jag rätt?? Var det bättre förr?
Linus: Kul om du tycker det, det är ju tuffa band båda två. Alla i bandet gillar väl gammal hardcorepunk även om vi försöker blanda upp det med lite annat, punkrock, sjuttiotalsrock, spacerock, gammal doom och sånt. Vi lyssnar ju på en väldig massa musik och Anatomi-71 blir väl någon slags minsta gemensamma nämnare. Personligen lyssnar jag mycket på gamla grejer, men det är ju en ganska gubbig standardåsikt att muttra om att det var bättre förr. Det görs nya bra grejer också om man bara orkar intressera sig.

Anatomi-71, är ni nöjda med namnet. Jag tänker på en gammal synthgrupp eller något sådant! Om inte det bästa bandnamnet hade varit upptaget, viket namn hade ni valt då? Jag menar vilket är det bästa bandnamnet? Varför blev det detta namn?
Linus: Namnet kom till, precis som bandet i stort, mest av en slump. Ulfs föräldrar är veterinärer och vi fann ett foto i deras fotoalbum föreställande ett gäng skäggiga karlar som står och karvar i en död ko. Bildtexten löd "Anatomi -71". Vi tog bilden rakt av och gjorde till omslag på vår första demo. Det är ju såklart ett dåligt namn, men samtidigt tycker jag att det är skönt att det inte känns så tidsbundet. Många band har ju bandnamn som mest är parafraser på andra för tillfället populära bandnamn och jag kan tycka det blir lite identitetslöst efter ett tag. Kul att du tycker det låter som en gammal synthgrupp!

Vad är det bästa med att spela live?
Linus: Det är kul att spela och det är kul att folk verkar gilla det. Det är en mer direkt typ av respons än vad man får när man spelar in plattor.

Var är bäst att spela, var är sämst?
Linus: Jag tycker Truckstop Alaska i Göteborg är det roligaste spelstället, eller ett av de roligaste i alla fall. Tycker överlag att det brukar vara roligt att spela i Göteborg, det är hemmaplan och brukar komma mycket folk. Samma med spelningarna vi gjort i Värmland, det är ju också hemmaplan på något sätt. Vet inte var det varit sämst, tycker oftast det är kul att spela. Det var väl när Ulf var dödssjuk i Bologna och skrek "Aaaj" i micken istället för texterna.

Hur är det att spela denna sortens punk I Sverige idag??
Linus: Har inte så mycket att jämföra med men det är kul. Jag är tacksam över att man kan få syssla med något så marginellt och snävt och ändå få så mycket uppskattning.

Hur skulle du beskriva er musik med tre ord??
Linus: Dynamisk, drivig hardcorepunkrock?

Vad betyder punk för er, är det bara ett ord eller är det en livsstil?
Linus: Diskussionen om vad som är punk är ju ganska fånig, för en vuxen människa borde inte subkulturella kategorier spela en så stor roll, det handlar väl mer om någon slags ungdomligt identitetsskapande. Samtidigt så är ju även den "neutrala" majoritetskulturen ett sätt att markera grupptillhörighet. För mig personligen är det viktigt att även som vuxen kunna fortsätta ifrågasätta destruktiva samhällsnormer, oavsett om man kallar sig punkare eller inte. Jag har full respekt för de som ser punk mer som aktivism, som ett aktivt ställningstagande som genomsyrar hela deras liv, även om det kanske inte är så vanligt i Sverige. För många här är väl punk mer ett kläd- och musikstil. Jag är uppväxt med punkmusik och gillar det fortfarande, men tilltalas även av tanken på punk som en motkraft, som ett ifrågasättande av regler och invanda föreställningar som utesluter och trycker ner människor.

Hur ser ni på nedladdning, mp3 och liknande?
Linus: Jag köper personligen fortfarande skivor och tycker att det är roligare med en fysisk produkt, men det är väl för att jag är uppväxt med det. Jag tänker väldigt mycket på omslag, texter och sånt när vi gör låtar och sånt går ju lite förlorat i det digitala så för mig personligen är det inte samma sak. Men jag gillar det anarkistiska i digitaliseringen, att musiken blir gratis och tillgänglig för alla. Plus att jag antar att det är bättre för miljön.

Hur tycker ni det är att bo I Sverige idag, politiskt?
Linus: Jag tycker läget är riktigt obehagligt nu, specifikt med tanke på de fascistiska strömningarna, men även i fråga om konsumtionshets och klimathot. Jag är inte mycket för domedagstänkande men jag är genuint orolig för vad som kommer hända i Sverige, Europa och resten av världen. Det piskas upp någon slags hatstämning där folk inte längre vet vad de säger eller gör. Man ser på varandra som medel för att uppnå egna mål. Det saknas en gemensam vision och det ligger en existentiell ångest och skaver under den civiliserade ytan.

Finns det några band I Sverige idag? I er hemstad? Finns det några bra band där nuförtiden?
Linus: Tre av fyra i bandet bor ju i Göteborg och här finns ju oändligt mycket band. Kan slumpmässigt nämna Uran, Vicious Irene, Sork, Strul, Night Viper och Yuri Gagarin som ett stickprov på nu aktiva band. Samma gäller väl Sverige. Senaste dagarna har jag lyssnat på Korsfäst och Mascara Snakes till exempel. Men du kanske syftar på Kristinehamn, där vi kommer från ursprungligen? Jag har inte så stor koll på Kristinehamnsscenen nu för tiden. De jag känner till som spelar nu är väl Vengeance of karma och Insane.

Spelar ni något utanför Sverige?
Linus: Väldigt lite, jag hade gärna gjort det mer, men det är svårt med logistiken när alla har sina respektive liv och grejer att pyssla med. Men vi har spelat i Tyskland, Tjeckien, Nederländerna, Danmark och Italien.

Andra bra band från utlandet?
Linus: Oj, herregud. Det finns ju hur många som helst. Tänker du specifikt på punk/hc band så kan jag nämna Deathraid och Cross stitched eyes.

Era texter, vad influeras ni av?  Ni gjorde ju Ruset av Glo på senaste skivan? Varför den låten? Har ni gjort mer covers?
Linus: Det är jag som skriver alla texter. Antar att jag influeras av samma saker som alla andra. Låtar jag hört, böcker jag läst, människor jag träffat, saker jag är med om. Jag försöker medvetet att inte skriva klassiska punktexter som bara är i stil med "ni har fel, ni är dumma i huvudet" utan mer reflektera över varför människor blir dumma i huvudet, att problematisera och se processerna bakom, det blir så självgott annars. Ibland gravallvarligt, ibland mer komiskt. Jag gillar blandningen. Det var väl Pärs förslag att köra Ruset, vår version blev ju som en blandning av Glo och Rukorna. Vi har spelat lite andra covers, Avskum och Perverts bland annat. Ibland kör vi Neil Young och Loud Pipes i repan.

Finns det något ni aldrig kommer att skriva om?
Linus: Ser ingen anledning att skriva texter med åsikter som vi inte står för eller håller med om, men annars är det väl fritt fram.

Politik och musik, hör det alltid ihop??
Linus: Det beror ju på vad man definierar som politik. Det är klart att musik inte måste handla om åsikter, kritisera samhället eller innehålla en massa sociologiska termer. Oftare handlar väl musik om att uttrycka en sinnesstämning eller en känsla, positiv eller negativ. Men uttalat opolitisk musik kan ju också innebära ett slags ställningstagande så det beror ju som sagt på hur man ser det.

Bästa politiska band/artist?
Linus: Jag rangordnar och sorterar inte musik jag gillar på det sättet. Men jag tilltalas mer av band och artister som uttrycker något som känns genuint, som har någon slags egen reflektion i det de skriver. Man märker när band bara försöker ha politik som en påklistrad image och det kan ju bli fruktansvärt.

Tror du musik kan ändra någons liv, då menar jag texter etc?
Linus:  Jag tror att man kan påverkas av allt man är med om. Jag tror inte jag själv skulle vara den jag är idag om jag inte formats av den musik jag lyssnat på genom alla år. Men det är ju inget man kan styra över, det beror ju helt på i vilket sammanhang människor tar till sig musiken. Det vore naivt att tro att det finns ett enkelt kausalt samband, att man hör en text och sedan radikalt byter åsikt. Men musik kan ju skapa plattformar och sammanhang som i sin tur kan forma oss som människor, så varför inte?

Ert omslag är riktigt fräckt på er skiva, vem har gjort det. Är det viktigt att ha ett omslag som man förstår vilken typ av musik man spelar? Vilken är ert favoritomslag alla tider?…
Linus: Tack, kul att du gillar det. Det är jag som har gjort alla våra skivomslag, med undantag för Bombstrike split 7". Jag tycker att skivomslaget spelar stor roll, annars hade jag inte lagt ner så mycket tid på våra plattor. Det är kul med band som har ett helhetstänk med omslaget, typ Hawkwind eller Crass. Kan inte påstå att jag har något enskilt favoritomslag, det finns många snygga.

Är det viktigt att få ut fysiska skivor  ? Finns det någon bra skivaffär i er hemstad?
Linus: Jag tycker att det är roligare att skapa musik med planen att det ska utmynna i en fysisk skiva. Jag skriver ofta låtar med ambitionen att de ska kunna komplettera varandra på en platta, det är det formatet jag är uppväxt med. Det finns en hel del skivaffärer i Göteborg, men tyvärr är väl många på utdöende, det fanns mycket mer intressanta butiker för tio år sedan.

Snälla berätta något riktigt roligt som hänt under er karriär på scen eller bakom scen etc?
Linus: Det var kul i Köpenhamn när Ulf presenterade oss som Anatomi en och en halvfjerds för att sedan ramla in i trumsetet. Men det finns mycket dumt. Varje dag är en anekdot i Anatomi-71:s liv... Har vi en karriär förresten?

Hur ser er publik ut? Vad drar ni för folk? Saknar ni några typer av folk?
Linus: Jag gillar det faktum att vi går hem i lite olika kretsar, både bland punkfolk och annat allmänt skevt folk. Det är precis så jag vill att det ska vara. Gillar också att det inte är en strikt manspublik, jag är inte överförtjust i tanken på män i grupp som gör musik enbart för män i grupp, det blir något sekteristiskt över det. Men vi är tacksamma att någon lyssnar överhuvudtaget.

Snälla ranka fem favoritskivor, fem favoritkonserter?
Linus: Jag är tyvärr inte typen som har en färdig lista på fem favoritskivor. Det är snarare tjugofem i så fall. Samma sak med konserter...

Är det tråkigt med intervjuer??
Linus: Nej, jag tycker det är kul att folk bryr sig om det man gör.

Ifall ni kunde välja fem band från historien, döda och levande att ha en konsert ihop med er, vilka är drömbanden då?
Linus: Ingen aning, men säg Hawkwind, Stooges, Jesus Lizard, the Rats och Girlschool då, mest för att svara på din fråga...

Är musik ett bra sätt att få ut frustration och bli en snällare person??
Linus: Det kan det säkert vara. Det är bra att använda frustrationen som drivkraft till något konstruktivt.

Vilken är den konstigaste frågan ni fått I en intervju?
Linus: Vet inte, kommer inte på någon specifik. Ibland får man ju intervjuer med en massa tramsfrågor, men det är väl kul att folk håller på...

Vilken är frågan ni aldrig får, ställ den och besvara den?
Linus: Äh, vet inte. Men det är kul när folk har ett genuint intresse och har gjort lite research.

Framtidsplaner för bandet?
Linus: Vi håller på att repa ihop oss med Erik på bas. Vi gör en del nya låtar och kommer försöka spela en del.

För dig själv?
Linus: Tar det som det kommer!

Visdomsord?
Linus: Tänk själv! Eller förresten, gör inte det, det blir bara dumt.

Nåt att tillägga?
Linus: Tack för intervjun. Tycker det var en hel del intressanta frågor. Lycka till.